Företag i Sverige styrs till största delen av mÀn, Saab Aerotech Àr inget undantag. Med anledningen av detta Àr vÄrt syfte med den hÀr studien att undersöka Saab Aerotechs chefers erfarenheter av kvinnligt chefskap.Uppsatsen Àr kvalitativ och baserad pÄ intervjuer, urvalet bestÄr av fyra kvinnliga och fyra manliga chefer pÄ Saab Aerotech. Vi har i vÄrt arbete valt att anvÀnda oss av Human Relations dÀr den teoretiska grunden Àr organisationsteorin vilken bidrar till att förstÄ och förklara organisationer, samt Hirdmans genussystem och Kanters möjlighetsstruktur som belyser strukturella bestÀmmelser över beteende i organisationer.Resultatet visar att bÄde individuella och organisatoriska faktorer möjliggör kvinnligt chefskap, Saab Aerotech Àr en öppen organisation som arbetar aktivt med att försöka ge kvinnorna möjligheten att avancera och Àr inte i sig hindret för kvinnligt chefskap. Detta stÀmmer inte riktigt överens med vad som framkommit av tidigare forskning..

Betydelsen av ett gott chefskap inom Àldreomsorgen Àr av stor vikt för medarbetarna, de boende och verksamheten. OmvÄrdnadsarbetet pÄverkas av chefens sÀtt att arbeta och det krÀvs dÀrför att chefen Àr medveten om vad som utgör ett bra chefskap. Intervjuerna i denna studie Àr utförda med sju enhetschefer inom Àldreomsorgen i Sverige. Syftet var att undersöka hur enhetschefer inom svensk Àldreomsorg uppfattar sitt chefsarbete inom detta verksamhetsomrÄde. Resultatet visade att arbetssÀtt, relationer, förhÄllningssÀtt och utvecklingsarbete Àr faktorer som enligt dessa chefer utmÀrker ett bra chefskap.

Bakgrund: Strokepatienter svarar för flest sjukdagar inom den somatiska vÄrden i Sverige och dÀrför finns det ett samhÀllsekonomiskt intresse av att minska strokepatienters vÄrdtid. Ett samarbete mellan olika yrkesgrupper inom vÄrden kan bidra till detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa autonomin hos strokepatienter med funktionshinder i samverkan med multiprofessionella rehabiliteringsteam. Metod: Studien genomfördes somen litteraturstudie genom granskning av 16 publicerade vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien pekar pÄ tre grundlÀggande förutsÀttningar för att rehabiliteringen skall leda till största möjliga autonomi hos strokepatienter.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida ledarskapsutbildningens mÄl att gÄ frÄn chefskap till ledarskap har uppfyllts. För att kunna utröna detta vÀljer vi att skildra hur avdelningschefer och medarbetare tolkar och uppfattar de bÄda begreppen samt med hjÀlp utav arbetsmiljön se hur denna eventuella förÀndring yttrar sig. Uppsatsen Àr en kvalitativ jÀmförande studie med abduktiv ansats..

Denna studie Àr gjord med syftet att ta reda pÄ unga chefsÀmnens motivation för att ingÄ ett framtida chefskap men Àven finna förstÄelse för hur företag idag kan arbeta med sin ledarförsörjning. Detta mot bakgrunden av att ett generationsskifte Àger rum och 80-talister Àr en utav de unga generationerna som förvÀntas överta chefskapet. Forskning visar att unga personer tenderar att motiveras av andra arbetsfaktorer Àn vad Àldre generationer har gjort, vilket kan komma att pÄverka en ung persons karriÀr. Studien Denna studie genomfördes genom en kvalitativ metod, dÀr 6 personer kom att intervjuas (3 manliga och 3 kvinnliga). Bland dessa 6 personer var det bÄde manliga och kvinnliga deltagare.

Uppsatsen tar upp huruvida det Àr hierarkin som gör organisationer trögrörliga och auktoritÀra eller om det finns en annan förklaring..

Inom de nÀrmsta Ären kommer det att ske en stor generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden. MÄnga av Sveriges chefer kommer att gÄ i pension. En kartlÀggning frÄn Svenskt NÀringsliv visar att Sverige har de Àldsta cheferna i Europa och enligt fackförbundet Ledarna Àr det allt fÀrre unga mÀnniskor som vill bli chefer idag. Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn kommande generationsvÀxling pÄ chefsposter, undersöka hur ett antal chefer födda pÄ 80-talet tillhörande olika organisationer ser pÄ sin roll. Ur ett individperspektiv behandlar vi deras erfarenheter och tankar kring chefskap.

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriÀrutveckling och chefskap. I undersökningen har jag anvÀnt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, mÀn och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriÀr ? ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering.

The purpose of this paper is to investigate how social workers, working in a management position in the health care system, perceive the encounter of the medical and social perspective. With seven qualitative interviews, the study tries to conclude whether or not social workers are accepted at managerial positions within the health care sector. The social worker is, as a manager in health care, a leader but at the same time in a professional alienation from the medical caregivers. Organizations in the health care sector are often multi professional and have their own long standing tradition, history and culture. The results show that the conditions for social workers, working in a management position in health care appear to be agreeable.

Problem: PÄ grund av stora pensionsavgÄngar kommer det inom de nÀrmsta Ären att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmÀrksammat att unga mÀnniskor i mindre utstrÀckning verkar vilja ta över denna roll. PÄ bankföretaget Nordea har likvÀl detta problem uppmÀrksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera ungas förestÀllningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer i kombination med en observation pÄ ett utvalt fallföretag.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvÄrd pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta stÀller sÀrskilda krav pÄ samordningen. De frÄgor som uppsatsen Àmnar besvara Àr vad som hÀnder nÀr utomstÄende professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvÄrden ska medverka i ett sjukvÄrdsteam samt vilka sÀrskilda krav denna situation stÀller pÄ samordningen. För att besvara frÄgorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i frÀmst en sjukvÄrdskontext anvÀnts. En fallstudie genomfördes pÄ avdelningen för luftburen intensivvÄrd vid Akademiska sjukhuset i Uppsala dÀr Ätta intervjuer genomfördes med professioner pÄ avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Sjuttiotalisterna stÄr nÀrmast att ta över chefpositionerna nÀr 40-talisterna gÄr i pension och ingÄr i den generation som ofta benÀmns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter Ätta kvalitativa intervjuer, genomförda pÄ ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med mÄnga möjligheter till utmaningar.

Titel: Styrning- Fyra nyckelfaktorer Ämne/Kurs: FEK 591 Magisterseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Olof Ask, Henrik Dreyer och Mikaela Kalcin Handledare: Robert WenglĂ©n Företag: Saddex Nyckelord: Styrning, chefskap, subkulturer, kompetensbas och relationer. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utveckla en modell som beaktar viktiga aspekter vid val av styrsĂ€tt inom organisationer. Metod: Vi har i denna anvĂ€nt oss av en induktiv ansats och har sĂ„ledes tagit utgĂ„ngspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativ metod i form av personliga djupintervjuer. Vi har genomfört nio stycken intervjuer som alla Ă€gt rum i intervjuobjektens naturliga miljö.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur chefskapet förÀndras för verksamhetschefer i primÀrsjukvÄrden i och med införandet av kundval. Vi vill Àven se hur man kan förbereda och utveckla verksamhetschefer i de landsting och regioner dÀr man ska införa kundval. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllning har vi anvÀnt oss av olika teorier om chefskap och ledarskap, Kotters teori om misstag och förberedelser vid en organisationsförÀndring samt Hirschmans teori om exit, voice och loyalty. Uppsatsens empiri bestÄr av intervjuer med avgÄngna verksamhetschefer inom primÀrsjukvÄrden i Landsting Halland, en personalstrateg samt en sakkunnig person inom Àmnet kundval. Empirin bestÄr Àven av en beskrivning av modellen VÄrdval Halland..

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen Ätskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta Àr ej heller av avgörande betydelse, sÄ lÀnge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..